Clara av Assisi och Agnes av Prag

Klara av Assisi och Agnes av Prag, två franciskanska kontemplativa helgon


Inledning om bön och kontemplation


Jesus säger ”Viktigast är detta: Hör, Israel, Herren, vår Gud, är den ende Herren, och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.”(Mark 12:29) Att kontemplera Gud är just detta, att älska Gud. Kontemplation är den högsta formen av bön och det finns också olika stadier i den. I bönelivet sker en utveckling om den bedjande människan är trofast och uthållig i bönen. Wilfrid Stinnisen O.C.D. karmelitbroder och präst, säger att ”bön har med kärlek till Gud att göra”. Theresa av Avila O.C.D., helgonförklarad karmelit, mystiker och kyrkolärare säger ”för att göra framsteg i bönen gäller det inte att tänka mycket utan att älska mycket.” Du kanske tycker att du inte har någon erfarenhet av Gud i bönen, men du har säkert många medmänniskor som du delar ditt liv med och som du möter i vardagen. Försök då att växa i kärlek och tjänande till dina medmänniskor, för du kan inte älska och tjäna dina medmänniskor, på ett sant sätt, utan att samtidigt älska och tjäna Gud.


Vi har den kontemplativa bönens gåva i den Franciskanska spiritualiteten. Det är den heliga Klara ett bevis för. Både den heliga Klara och den helige Franciskus brinner av kärlek till Gud, och till hela Guds skapelse som ju ursprungligen är skapad god och som Gud vill frälsa. Heliga Klara kan genom sina texter som finns bevarade hjälpa oss till ett rikare böneliv, radikalare efterföljd av Jesus Kristus och inspirera oss till mera bön och närhet till Gud. Biskop Anders Arborelius O.C.D. säger i den andliga tidsskriften Karmel att ”Gud hungrar och törstar efter att vi ska hungra och törsta efter Honom”, och på ett annat ställe att ”bön är den högsta aktivitet en människa kan ägna sig åt.” Bönen är ju dialog med Gud, Skaparen.


Jag önskar att vi alla genom att lära känna den heliga Klara bättre, må finna inspiration till ett djupare och rikare böneliv och en djupare och rikare kärlek till Kristus. Bön och kärlek hör ju ihop. Både Klara och Franciskus var villiga att ge bort allt de ägde och leva i extrem fattigdom för de hade funnit den ”oändliga skatten” och den ”dyrbara pärlan” som är Jesus Kristus. Jesus säger i evangeliet: ”Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.”(Matt 13:44) och vidare: ”Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den.”(Matt 13:45)


Vi har alltid tillgång till Jesus Kristus i bönen och sakramenten.


Broder Mikael T.O.R.

 


 


Kort biografi om heliga Klara av Assisi


Klara föddes 16 juli 1194 i den lilla bergsstaden Assisi. Nästan överallt kan man se den vackra dalen nedanför staden och ovanför staden låg borgen Sasso Rasso där greve Monaldo, Klaras farbror och familjens överhuvud, bodde. Klaras far, Favarone de Offreduccio och hennes fromma och andliga mor, Ortulana (som gjorde pilgrimsfärder till Rom, Santiago de Compostella och det Heliga Landet) bodde i ett fint hus på Piazza San Rufino, nära katedralen. Familjen var adliga. Modern Ortulana var av naturen kontemplativ och förmedlade till Klara och sina andra tre döttrar vad hon lärt sig om Gud.


Klara var den äldsta systern, och önskan att tjäna Gud blev hennes livs kärlek. Hon levde i en skyddad miljö men var givmild gentemot de fattiga och olyckligt lottade. Naturligt hade kanske varit att Klara blev Benediktinsyster, vilket hade gett familjen viss ära då de kunnat ge en stor hemgift till de ganska välbärgade Benediktinklostret, men hon kände sig inte kallad till det.


Hon var en attraktiv ung kvinna och eftersökt för äktenskap men vägrade upprepade gånger att gifta sig till bestörtning för hennes far och greven Monaldo. Istället lyssnade hon med stigande intresse till det som berättades om Franciskus Bernadone och hans radikala omvändelse. Några sa att han var tokig medan andra sa att han var en helig man. Franciskus var 12 år äldre en Klara, som hörde honom predika, och Franciskus sökte troligtvis också upp Klara som han hade hört var en mycket Gud-centrerad och from och bedjande kvinna. Guds kärleks eld brann i båda deras hjärtan och brinner än idag i de ordnar de kom att grunda. Klara lockades av det liv i extrem fattigdom som Franciskus levde och hon beslutade sig för att också bli en ”Fattig Dam”. Hon kunde endast vänta sig vrede och ursinne från hennes familj p.g.a. detta val så hon lämnade hemmet osedd under Palmsöndagens natt. Hennes faster Bianco Guelfuccio hjälpte henne. I skogen i det lilla kapellet Santa Maria degli Angeli (Portiuncola) väntade Franciskus och hans första följeslagare med tända bloss. Klara var då 18 år, och hon fick den grova botgörardräkten, ett rep runt midjan och sjalett på huvudet. Dessutom klipptes hennes långa ljusa hår av. Som skydd för den vredgade familjen var Klara först en tid i Benediktinklostret San Angelo di Panzo.


Klaras fromma syster Agnes, närmast Klara i ålder, fick mod genom Klaras framgång med företaget så också hon anslöt sig till Klara efter några dagar, men det blev för mycket för farbrorn Monaldo som handgripligen försökte föra Agnes därifrån med våld men misslyckades tillslut. Allt detta måste ha stört benediktinsystrarnas lugna liv mycket och Franciskus uppmanades att flytta sina skyddslingar som han den här gången tog till San Damiano, Kyrkan och klosterbyggnaden som han reparerat med sina egna händer. Denna plats skulle bli Klaras hem till döden. Även Klaras mor och andra ”Damer” anslöt sig till orden. Här levde de ”Fattiga Damerna” sitt helt kontemplativa liv i stor och radikal fattigdom. Franciskanbröderna tiggde för deras uppehälle. Klara kämpade hela livet för att förbli fattig och strax innan hennes död 11 augusti 1253 fick hon ”fattigdomsprivilegiet” av Påven Gregorius för sin orden som nu hade kanonisk existens och hette ”De Fattiga Damernas Orden” som vi idag kallar Klarissorna. Franciskus och Klara som var andliga syskon uppmuntrade och stödde varandra i sin radikala och hårda livsform och livsval. De inspirerade och hjälpte varandra, också förståss i bön, att komma närmare Jesus Kristus och nå sitt livs mål som är Gud.


Broder Mikael T.O.R.




 

Kort biografi om heliga Agnes av Prag


Agnes av Prag föddes år 1205 som dotter till Böhmens kung Otakar I och Konstancia av Ungern och blev redan vid tre års ålder indragen i den politiska äktenskapskarusellen. Flickan skickades till klostret i Trzebnica i Polen och trolovades med heliga Hedvigs son Boleslaw, men redan två år senare återvände hon till hemlandet, för att få sin litterära utbildning hos premonstatensnunnorna i Doxany. Kejsar Fredrik II ville binda Otakar närmare till sin politik och ville därför ha Agnes som fru för sin son Henrik, som då var ett år gammal. Så kom den sex åriga flickan till det österrikiska hovet, där hon skulle uppfostras för livet vid kejsarhovet. Men hertig Leopold intrigerade mot henne och lyckades så småningom gifta bort sin egen dottern Margareta av Österrike med Henrik. Agnes var då 20 år.


Agnes och hennes far var djupt sårade och började förhandla om hennes giftemål med den engelske kungen Henrik. Men detta förmådde den blivande kejsaren att begära skilsmässa från Margareta (p.g.a. sin tidigare trolovning med Agnes) och att på nytt be om Agnes hand. Fredrik, då redan änkeman, gillade inte sin sons planer och erbjöd sig själv att gifta sig med Agnes. Men då sa Agnes ett bestämt nej såväl till fadern som till sonen.


De första franciskanerna hade kommit till Prag och Agnes såg i deras regel sitt eget ideal om ett liv i fullständig fattigdom. 1233 grundade hon Franciskusklostret och byggde där också ett sjukhus för de fattiga. Hospitalet skulle betjänas av ett brödraskap, som 1237 blev en påvlig erkänd orden vid namn ”Korsherrarna med den röda stjärnan”.


Redan året därpå, alltså 1234, inträdde Agnes själv i sitt Franciskuskloster (De Fattiga Damernas Orden). Den bevarade korrespondensen med Klara återspeglar de båda kvinnornas kamp om att få leva efter den helige Franciskus ursprungliga regel.


Som nunna och abbedissa levde Agnes ett långt och välsignat liv (hon dog den 2 mars 1282). Hon var rådgivare till sin bror kung Václav I och medlade mellan honom och hans upproriske son Otakar II. Med sin vishet och fromhet blev Agnes till en av dåvarande Europas förgrundsgestalter. Den 12 november, 1989 helgonförklarades hon av Johannes Paulus II. Den största svårigheten som gång på gång fördröjt hennes helgonförklaring är, att man inte kan återfinna hennes grav. Under det hussitiska upproret blev hennes kvarlevor gömda för att inte vanhelgas.


Biografin om Agnes av Prag är tagen ur boken:


Helgonkalendern av P Adalbert Engelhart O.S.B., Bokförlaget Catholica, 1995


 


Det första brevet (av fyra bevarade) från Klara till Agnes av Prag   (översatt från engelskan av broder Mikael T.O.R.)


Till den högt ansedda och mycket heliga jungfrun, Fru Agnes, dotter till den förnämliga och ärorika Konungen av Bohemia. Klara, en ovärdig tjänarinna till Jesus Kristus och värdelös tjänarinna till de fattiga Damerna av San Damiano, din underdåniga tjänarinna i allt, står tillgiven och villig till din tjänst med stor vördnad i hopp om att uppnå evig ära och lycka.


Jag gläder mig storligen och jublar i Herren av att höra om ditt vida kända och mycket heliga, fromma och oklanderliga levnadssätt som har blivit underbart känt inte bara för mig utan nästan i hela världen, och inte bara jag gläder mig utan alla som tjänar och vill tjäna Jesus Kristus. För att eftersom du, mer än andra, kunnat åtnjuta denna världens storslagenhet, rikedom, ära och värdighet och eftersom du kunnat gifta dig med Kejsaren i den ära som anstår Dig och hans Excellens, men har avstått från allt detta och valt med hela Ditt hjärta och själ ett liv i helig fattigdom och i materiell avsaknad. Du valde en ädlare Brudgum som kommer att bevara din jungfrulighet och renhet – Herren Jesus Kristus.


När du älskar Honom, är Du kysk;


När Du rör Honom, blir du renare;


När du omfamnar Honom, är Du en jungfru;


Hans styrka är kraftfullare;


                      Hans generositet är mer upplyft;


Hans utseende är vackrare;


                      Hans kärlek är mer vördnadsfull,


                                        och Hans vänlighet är mer förfinad.


Han omfamnar dig redan;


                      Han har utsmyckat ditt bröst med värdefulla stenar


                      och fäst obetalbara pärlor i dina öron,


                      och han har totalt omgivit dig med vårblommor och glimmande spännen


                      och han har på ditt huvud krönt dig med en


                      gyllene krona som ett tecken på din helighet.



Därför, högt älskade syster, eller ska jag säga: Dam värd stor respekt, är du Brud och Moder och Syster till min Herre Jesus Kristus, och du är vackert utsmyckad med fanan av obefläckad jungfrulighet och den högsta heliga fattigdomen. Bli styrkt i helig tjänst av den Fattige Korsfäste förbunden med en passionerad åstundan.


 

Han utstod lidandet på korset för oss alla


                      och frälste oss från mörkrets furstes makt,


                      till vilken vi hade blivit förslavade genom olydnaden hos våra stamföräldrar,


                      och försonade oss med Gud Fadern.


O välsignade fattigdom,


                      som skänker eviga rikedomar


                                            till de som älskar och omfamnar henne!


O heliga fattigdom,


                      Gud utlovar Himmelriket


                      och, utan tvekan, uppenbarar evig ära


                      och välsignat liv till dem som har och åstundar henne!


O Gud-centrerade fattigdom,


                      vilken Herren Jesus Kristus


                                            han som härskade och fortfarande härskar över himmel och jord,


                                            han som talade och allt blev till,


                                            kom ner från himmelen för att omfamna före allt annat!


 


Han (Jesus) säger: Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen, Kristus, har inget ställe där han kan vila sitt huvud (Matt 8:20), och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande (Joh 19:30)


Eftersom en så mäktig och god Herre, kom ned till Jungfruns sköte, och ville vara föraktad, behövande, och fattig i denna värld, för att människor som var fattiga och behövande, lidande av svält och utan andlig näring, skulle bli rika i Honom genom att äga Guds rike, så jubla och var mycket glad, var fylld med en påfallande lycka och andlig glädje! Eftersom att förakt för världen har behagat Dig mer än värdslig ära, fattigdom mer än värdslig rikedom, så har du strävat efter att lagra större skatter, inte på jorden, men i himmelen, där rost inte förtär eller mal inte förstör eller tjuvar inte bryter sig in och stjäl. Din lön är mycket stor i himmelen! Du är verkligen värdig att kallas Syster, Brud och Moder till Sonen av den högste Fadern och den ärorika Jungfrun.


För jag är övertygad om att du vet att himmelriket är lovat och givet av Herren endast till de fattiga för att den som älskar det timliga förlorar kärlekens frukt; och att det inte är möjligt att tjäna både Gud och mammon, för ”antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre” (Matt 6:24); en klädd person kan inte kämpa mot en naken för att den som har något att hålla fast vid blir snabbt besegrad; en person som lever i världslig ära kan inte regera med Kristus; och det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike. (Matt 19:24) Därför har du slängt av dig dina belastande klädesplagg, d.v.s. dina jordiska rikedomar, så att du istället för att bli besegrad av den (Onde) som kämpar mot dig, kan träda in i himmelen på den smala vägen och genom den trånga porten.


Vilket lyckligt och prisvärt byte; att ta emot hundrafalt istället för inget, och att äga ett välsignat evigt liv. Till detta har jag lett Ers excellens och helighet, så gott jag kunnat, att be med ödmjuka böner i Kristi Hjärta, att du blir styrkt i Hans heliga tjänst, och att du ständigt gör framsteg i goda gärningar och i dygder, så att Han som du tjänar med hela din själs åstundan må ge dig den lön som du så mycket längtar efter. Därför ber jag dig så mycket jag kan i Herren att innefatta, i Dina mycket heliga böner, mig din värdelösa tjänarinna och de andra av mina systrar i klostret som alla är dig tillgivna.


Med hjälp av Dina böner har vi förmågan att uppnå Jesu Kristi barmhärtighet, så att vi tillsammans med Dig må uppnå den eviga glädjen i skådandet (av Gud). Farväl i Herren, och bed för mig.


Översatt från engelskan till svenska av broder Mikael T.O.R.




Följande text skrevs av Franciskus för att trösta och uppmuntra Klara och hennes systrar:


Lyssna, ni små fattiga kallade av Herren,


                        som har kommit tillsammans från många platser och landsdelar.


Lev alltid i sanningen,


                        så att ni dör i lydnad.


Se inte på livet utanför,


                        för livet i Anden är bättre.


Jag ber er med stor kärlek,


                        att använda allmosorna Herren ger er med varsamhet.


De som är tyngda av sjukdom,


                        och de andra som är oroliga för dem,


                        bär denna börda i frid.


För ni kommer att sälja denna börda till ett mycket högt pris


                        och var och en av er kommer att krönas till drottning


                                                 i himmelen tillsammans med Jungfrun Maria.



Översatt från engelskan till svenska av broder Mikael T.O.R.